Kultplatser i dagens ljus – Sävja kyrka, Uppsala, 27/2 2009

Nattlig kultplats, 1967-68, Hans Krondahl, textil blandteknik, 178x323 cm, 
Nationalmuseum. Utställning på Prins Eugens Waldemarsudde 7/2-19/4 2009.

Kultplatser i dagens ljus

Seminarium i Sävja kyrka, Uppsala

fredagen den 27 februari 2009 kl 17.00

 

17.15 - 17.45 Röda älgar, en film av Björnola Lind och Torkel Lundberg.

17.45 - 18.30 Rödockrarummet - hällmålningar och stenåldersboplatser i Ångermanland, föredrag av arkeolog Bernt Ove Viklund från Näsåker.

http://www.boplatsen.net/

18.30 – 18.50 Kaffepaus

19.00 – 19.45 Uppallade block i kultsammanhang runt Sommen (Bo Westlings forskningar, http://www.bowestling.se/)

och på tunagårdarna av Jan Stillström, Nåntuna fornminnesområde.

http://naantuna.blogg.se/,

http://tunarch.blogg.se/

 


 


Förhistorisk boplats i Nåntuna, upptäckt 2005


Magnetometri på norra gärdet, 050901, med reviderad tolkning 2008-05-10

image2

Fig. 1. Nåntuna fornminnesområde, Uppsala. Boplats 1 på norra gärdet. Mätt yta: 9065 m2  på en dag. Gångriktning: från x-axeln i riktning uppåt. Kompassens nordriktning visas med fet svart pil. Vi mätte i stort sett hela gärdet till några meter från nuvarande bebyggelse (tomtgräns: grå linje), där marken förhöjts upp mot 1 ½ m. På kartor från laga skiftet 1860 fanns massor av stora stenar på det här gärdet. Där var alltså betesmark. Stenarna hade en "flödesriktning" ungefär som visas med den tunna svarta båglinjen från x=30 till y=75. Denna båglinje följer och framhäver ett magnetometriskt spår, som sannolikt betyder stenkantad eller stenförstärkt väg, i detta fall från den medeltida eller äldre byn mot ett hamnläge vid Fullr (forntida namn på Fyris), som här var vidgad till en sjö, en föregångare till Föret. På en terrass i öster anas en avlång struktur som vi uppfattar som en gårdsplan (plommonfärgad). Den vekar skadad i söder av schaktet för Vattenfalls elkabel (kraftig, röd linje).

 Axialt i nord-sydlig riktning ligger inom denna gårdsplan något som kan vara ett 70 m långt och 15 m brett hus (långhus R3-1) indelat i tre eller fyra stora rum i fil (grov vit streckning). Östra långsidan ligger 25 m från Rörbäcksvägens vägslut och 30 m från villan på Rörbäcksvägen 52. En genomgående passage mitt på huset från öster till väster anges med gul linje. Linjen fortsätter genom en ringstruktur (vit) och ett impediment med röse, Röse 1, R3-4 (R).

En gavelingång i söder kan ha skadats av Vattenfalls elkabeldragning. Den starkt magnetiska fyllningen i huset tros vara utjämnad, delvis eldpåverkad sten. Utseendet passar bra med hustypen "kämpagrav" från romersk järnålder, c:a 200-400 e Kr. Närheten till kultplatsen i Gravfält 1, med folkvandringstida och äldre gravar passar in, liksom en tänkbar offerbrunn i kultriktningen längre mot SV. Husets längdsaxeln verkar gå mot centrum i en vallanläggning i söder, vilken antyder ett tidsmässigt sammanhang mellan långhuset och vallanläggningen och gravfält 1. Flera rektangulära mindre strukturer på gårdsplanen kan vara hus från en äldre eller yngre period (punkterade). Man anar också hus nedanför (väster om) den stora gården. De är troligen något yngre än långhuset och mycket yngre än de cirkulära anläggningarna. Möjligen finns det ytterligare ett stort långhus (50x20 m) nordväst om det tidigare (vitstreckat). Långhusen kan vara samtidiga.  Små starkt magnetiska indikationer (stenar?) ligger i excentriska cirkelformationer. De är inte samtidiga med långhusen, eftersom de överlappar dem. En grupp om sex sådana cirklar (vita) ligger på linje in mot klangstenen i Gravfält 1. Det tyder på ett tidsmässigt sammanhang, troligen under yngre bronsåldern. Troligen var stenarna i cirklarna på magnetometerbilden nedmyllade och överodlade redan före 1860, eftersom något ringmönster inte framträdde på kartan från 1860.

Till höger om den gula riktningslinjen mot havet, strax väster om stora långhuset och axialt "inne i" det andra långhuset, låg en brunn (dubbellinjerad blå) som också syntes i marken som en cirka meterstor grönare fläck med avvikande vegetation. Tre syftlinjer sammanstrålar i denna brunn som kan ha varit ett gammalt centrum för boplatsen. Den övre östra cirkeln har ett starkt magnetiskt centrum, vilket tros kunna vara från en eldplats som kan ha inkluderats i det stora långhuset.

Vallanläggningen söder om elkabeln och boplats 1 har framkommit efter avbaning av ytlig matjord, kompletterande grävningar för hand och slutligen genom schaktning för väg.

Anläggningen framträder fint på ortofoto och anges här ungefärligt med grå punktcirkel.

Symmetrier och cirkulära strukturer samt geografisk orientering mot väster talar för att de äldsta delarna av lämningarna i åkerjorden är äldre än folkvandringstid. Boplatsen ligger för långt från vattnet för att kunna vara vikingatida. Långhuset är också  i längsta och bredaste laget för att vara en vikingahall. Enstaka byggnader kan vara medeltida.

 

Jan Stillström, Amatörarkeolog, MD, Doc. (UU)            

projektledare för Nåntuna fornminnesområde               

Kardvägen 10, 757 57 UPPSALA                           

[email protected]                                       

018-429492 
                                                  

Gerhard Schwarz, Geofysiker FD, Doc. (UU),

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Villavägen 18 / Box 670, 751 28 UPPSALA

[email protected]

018-179344, 018-179210   

 

naantuna.blogg.se,  tunarch.blogg.se

Magnetometri, norra gärdet rev. 080510

 

 

 


 


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0